En kommentar om handel i silver

På sistone har jag fått en del förfrågningar om hur man bör se på silverprisets utveckling, och det är väldigt smickrande att folk vänder sig till mig med dessa frågor då jag har följt ädelmetaller under en längre tid. Med detta sagt: jag är inget marknadsorakel, och jag vet inte var priser tar vägen inom den närmsta framtiden. Mitt motiv till att följa utvecklingen är grundad i mitt akademiska och professionella intresse för samhällen ur ett ekonomiskt perspektiv (mikro och makro, energi, handel och allt däremellan), som har spillt över i diverse relaterade fält. Grunden är en önskan till att förstå hur samhällen och människan beter sig; det har inte varit för att jag önskar bli erkänd som en “trader” (jag handlar oerhört sällan och är långt ifrån att förtjäna det epitetet).

Däremot, om jag kan hjälpa någon på traven med att förstå marknader är det bara roligt. Det går med bestämdhet att läsa prisutvecklingen på marknader, och nedan går jag igenom vissa elementära saker. Detta är de fem viktigaste råden jag kan ge när man vill handla aktivt.

Känn marknaden

Marknader drivs av en specifik logik. Olika marknader handlas på olika sätt. Den primära logiken bakom guldrisets dynamik präglas av staters benägenhet att inflatera sina nationella valutor. Den logiken är inte alls lika uttalad i andra råvaror (möjligen närliggande metaller som palladium och platina). Det gör att vissa aktörer påverkar utvecklingen på marknaden, medan andra lyser med sin frånvaro. Centralbanker agerar i guld, men inte nödvändigtvis i metaller av lägre värde som silver och koppar.

Silver är en metall som historiskt har fungerat som en valuta, men prisutvecklingen formas alltmer av en industriell logik. Silver ingår i en rad viktiga tekniska landvinningar, då det är den bästa strömledaren med högst konduktivitet (inom elektronik, solceller, datorer, industriell lödning). Även guld och koppar är bra strömledare, men när man bedömer avvägningen kostnad-kontra-effektivitet i en applikation blir utfallet olika beroende på strategiska faktorer. Ingen producent ändrar inköpsplaner av en kritisk insatsvara till en annan, exempelvis från silver till koppar, bara för att priset hoppar runt några procentenheter. Hur ser strategisk tillgång ut? Finns den internt i landet, eller vänligt sinnade länder? Kan vi sluta stabila handelsavtal för långsiktig leverans och låsa in priser? Kan konkurrenter sabotera inköp? Geografiska handelsrutter? Det är många faktorer som behöver vägas in i beslutet.

I fallet med silver gick Kina – världens näst största silverproducent med 3300 ton per år, efter Mexiko på 6300 ton per år (visualcapitalist.com) – ut före nyår med en kommuniké om att silverexport skulle begränsas från 1 januari (idnfinancials.com). Export från Kina är endast möjligt från firmor som kan hantera minst 80 ton (har jag hört), så lägstaribban är ganska hög till att börja med. Kina är även världens största producent av elektronik, så silvret kommer tydligen till god använding.

När en aktör som Kina gör detta har de uppenbarligen en syn på priset som grundar sig i att silver är kraftigt undervärderat. Varför då? Ja, det kan bero på andra närliggande faktorer, som att Kina försöker skifta över värdet av sina massiva tillgångar i amerikanska statspapper (som de aktivt reducerar) till något de har behov av, exempelvis silver, via det amerikanska banksystemet. JP Morgan har nyligen i januari ombesörjt en leverans av en stor mängd silver från Comex (Chicago Mercantile Exchange); ett avvikande beteende då terminshandel vanligen används för att hantera prisrisker finansiellt, till skillnad från att fysiskt rekvirera silver (substack.com).

Detta kan kontrasteras mot att JP Morgan har fällts, åtskilliga gånger under flera decennier, för marknadsmanipulation, senast år 2020 (cftc.gov), där de har begått marknadsmissbruk i lagens mening (fi.se). Det ingjuter inte ett förtroende för prissättningens integritet, och kan förklara varför silver handlas oerhört volatilt, eller varför ett nytt jämviktsläge är att vänta.

På liknande sätt kan en reglerad marknadsplats, som tillåter sina medlemmar att handla med belåning (så kallad margin), ändra reglerna för hur mycket säkerhet som krävs för belåningen. Dessa regler kan ändras när som helst, och de ändras allt som oftast när prisutvecklingen påvisar grav stress. Detta gjorde till exempel Comex idag (artikeln skrivs lördagen 2026-01-31, gurufocus.com). De höjde kravet på säkerhet, vilket, allt annat lika, gör att mindre belåning är möjlig för handel. När belåningen reduceras (via så kallade margin calls) innebär det även att det potentiella ordervärdet för en enskild order från en marknadsaktör reduceras. I ett snäpp skickas priser ned i källaren i en våldsam, mekanisk dynamik. Detta är emellertid endast på mycket kort sikt. Handlare kommer genast att fundera på den strategiska prisbilden och omallokera medel från likvida konton till fortsatt silverhandel, om det ser lovande ut. 

Som sagt, det är stora aktörer, som agerar strategiskt, och prisutvecklingen blir därefter. Lär känna aktörerna och deras incitament till att agera som de gör på marknaden.

Pris och volym avslöjar värde – inte endast pris, eller volym.

Pris är roligt, men en relativt värdelös indikator om man inte samtidigt betraktar volymer. Detta är enkelt i aktiehandel för privatpersoner. Men, noterade aktier utgör ofta en bråkdel av det totala antalet, och strategisk handel med aktieposter sker alltsomoftast utanför börsen, efter stängningstid. Är värdet för stort går det inte att omsätta på en publik handelsplats utan att det ger upphov till stora frågor och väcker nyfikenhet (eller fruktan), något som ibland inte är önskvärt. Värt att tänka på när man handlar diverse noterade silvergruvor.

Volymer på råvarumarknader är svårare att fastställa. Ibland publicerar aktörer medvetet ej känslig produktionsdata (något som Ryssland har blivit försiktig med i fråga om olja under de senaste åren). Det går dock att arbeta med priser som är börsnoterade och utbudsvolymer hämtade från branschorgan. Därefter kan man göra scenarioanalyser, eller resonera om breakeven-nivåer för att bedöma aggregerade efterfråge- och utbudskurvor.

När väl priser och volumer är kända kan man också förså vilka värden det är som förflyttas i en specifik marknad. Dessa värden behöver balanseras över marknader (för produkter och insatsvaror), över tid, för att inte obalanser ska uppstå på kreditmarknader.

Priser först, nyheter sen

Strategisk pristro är känslig. Därför agerar marknadsaktörer gärna först i tysthet, där de positionerar sig på marknader i lugn och ro, för att därefter avslöja hur mycket de äger av något specifikt instrument. Föreställ er kalabaliken om de inte gjort det! “Vi tycker att silverpriset ser fenomenalt billigt ut, och kommer att köpa så mycket vi orkar under det närmaste året!” Vad hade hänt? Det bjuder in till arbitrage, då man kan köpa mycket, snabbt och billigt, för att därefter sälja långsamt och dyrt till aktören som uttryckt stark eftefrågan i kommunikén. Därför agerar inte köpsidan (buy-side) publikt, utan det är säljsidan (sell-side) som står för den publika marknadsanalysen. Information som köpsidan agerar på är sällan publik när ordrar väl läggs.

Det innebär också att en specifik händelse som får priset att röra sig i en viss riktning (även benämnd katalysator) många gånger är privat information. När en tidning skriver att priser säljer av, i realtid, på grund av en viss anledning, är detta många gånger rent nonsens. Priserna avslöjar om det finns en katalysator, men den går oftast inte att läsa om i realtid när priser förändras.

Använd index på rätt sätt

Index är användbara. Silverpriser som publiceras på Comex härleds från kontrakt för enskilda leveransmånader. Priserna för dessa enskilda noterade kontrakt amalgameras till prisindex som anger ett kontinuerligt pris för silver, över tid, i en såkallad tidsserie. När tiden löper ut går kontraktet till avräkning (finansiell, eller fysisk leverans), och prisindex kan då göra små hopp (beroende på metodik) när det övergår till att baseras på nästkommande kontrakt. På energimarknader omvandlas vanligen kontrakt på längre löptider (år) till kontrakt med kortare löptider (månader och kvartal), vilket benämns kaskadering (eex.com)

Handel som sker i förhållande till index baseras i princip alltid på en uppfattning om huruvida liggande ordrar är billigare eller dyrare än index. Index används inte för att bedöma vart priser ska ta vägen; priser används för att bedöma vart index ska ta vägen. Detta är en viktig distinktion som många nybörjare får om bakfoten i handel, som straffar sig snabbt.

Stora aktörer = stora prisförändringar

När en marknad säljer av våldsamt, i stora rappa ryck, med priser som galopperar vilt över skärmen, är det alltid en eller flera stora aktörer som agerar. Det är inte privatpersoner som driver den typen av handel. Detta är enkel matematik. En institutionell aktör, med flera miljoner i riskkapital, kan snabbt buda upp priset på ett sätt som en privataktör, med några hundralappar till sitt förfogande för en enskild köporder, inte kan mäkta med. Det är mekaniskt omöjligt. Detta syns på prisutvecklingen. Stora hopp är alltid åstadkomna av stora aktörer. Små aktörer kan gå samman, i såkallade hjorder, och driva priset i en viss riktning, men det ser sällan ut på samma sätt över tid som när en stor aktör gör distinkta klipp. De har helt enkelt olika budgetar, och köpkraft, till sitt förfogande för handel. Ska man handla i ett instrument, och det visar på stora prisförändringar, då måste man vara bekväm med risken det innebär att agera i ett fält som stora aktörer dominerar. Det kan vara mycket riskabelt, men också lönsamt, så länge de inte krossar en. Hantera positioneringen därefter.