Ska guldet högre?

Förmodligen, möjligen till 5000 USD på kort sikt. Nedan förklarar jag varför.

När man analyserar ekonomiska system bör man ha i åtanke att de är just system. De är konstruerade av människor för att tjäna vissa syften, närmare bestämt produktion och handel. Guldet är – rimligen vida känt vi det här laget – den monetära referens som alla centralbanker i hela världen implicit använder för att bestämma värdet på det nationella ekonomiska systemet i relation till andra system (explicit låtsas de som att det regnar, i synnerhet om de befinner sig väster om nollmeridianen där orkaner är något mer frekventa. Notera, intellektuella orkaner!). Kredit kan skapas inom systemet, men tiden har visat att det finns inga tillförlitliga mekanismer för att reglera mellanstatlig kredit, även om försök har gjorts på vägen (exempelvis Latinska monetära unionen 1865-1914, i praktiken första världskrigets första dödsfall; Bretton Woods 1945-1971; EMU 1990 – ).

När ekonomiska system ska kalibreras sker det genom att företag beslutar om olika tillväxttakter för produktion, och avkastningskrav. En produktionsbudget är förankrad i en framtida tro (eller prognos) som skiljer sig från dagens läge, och detta prognosticerade värde uttrycks vanligen med hjälp av procentsatser (även om de kan räknas om till nominella belopp). Procentsatserna ger vid handen hur mycket ett system behöver växa, eller krympa, för att harmoniera med externa tillgängliga flöden. Alltså, kreditstockar kan växa i någon procentuell takt, eller reduceras på likartat sätt. Det är svårt att skriva av kredit i rask takt, då detta kan ändra på nominella förmögenheter, och även den hierarkiska ordningen inom landet av gäldenärer och borgenärer, vilket sätter en stor press på det inhemska legala systemet när dessa tvister ska arbitreras. Lättare blir då att låta kreditstockar inom systemet diskonteras mot guldpriser: låt guldpriset stiga, och därmed minska på den reala bördan som skulden innebär när den prissätts i termer av guld, något som sker i talande stund i en ganska frisk takt.

Alltså, hur högt guldet kan stiga i nominella, relativa termer förblir en intressant analytisk exercis, därav denna graf.

Källa: Egna beräkningar och  worldbank.org

På y-axeln återfinns en logaritmerad skala som uttrycker guldpriset i dollar (USD/troy oz); x-axeln anger tid, år 1960 till 2027. Den blåa linjen anger guldpriset över tid. De streckade linjerna är försök till att visa på acceptabla handelspriser som guldpriset tillåts att oscillera inom över tid. Notera att de är relativt breda (till skillnad från kanaler som exempelvis en day-trader i någon struntaktie hade tillämpat), men fullt förståeliga: det tar tid att kalibrera ekonomiska system som råder över handelsvillkoren för hundratals miljoner invånare. I praktiken anger kanalerna de procentuella tillväxttakterna i guldpriset på lång sikt, uttryckt i USD.

Några observationer kan göras.

1. Den första perioden av global rekalibrering ägde rum direkt efter Bretton Woods upphörande, fram till början på 1980-talet som inträffade med den amerikanska centralbankens räntehöjningar under Paul Volkers ledning.
2. En relativt stabil period inträffade därefter, fram till millenieskiftet, som i en geopolitisk och monetär mening var något iögonfallande: "Browns Bottom" (då den brittiske premiärministern Gordon Brown “sålde” guld ur BoE valv vid ett pris på 200 USD) sammanträffade med attentaten den 11 september, vilket, för en makroekonom som betraktar historiska förlopp över decennier, är att betrakta som, i princip, identiska ögonblick.
3. Därefter tog utvecklingen fart, då massiv monetär kreation påbörjas, och inträffar med en annan intressant anekdot: Ben Bernanke, i sin kapacitet som centralbankschef, anger runt 2002-2003 att centralbanken slutar rapportera den breda monetära måttet M3 som de gjort sedan 1975, för att det inte innehåller särskilt mycket information om inflationsutvecklingen.

Med denna bakgrundinformation kan man estimera en prisprognos för guldets utveckling. Det ser ut som att en linjär extrapolering, på logaritmerade värden givet guldpriset ökningstakt sedan sommaren 2025, är förenlig med ett guldpris på 5000 USD, innan det slår i det övre taket på handelskanalen, vilket bör inträffa senast sommaren 2026.

Det är ganska kraftiga prisförändringar på kort sikt som världen nu får ta del av. De förklarar även varför det är bråda dagar för den svenska staten: den svenska kronan har stärkts 15% sedan årsskiftet mot USD (yahoo.com), vilket uppenbarligen inte är en normal kursutveckling i ett historiskt perspektiv. Sverige avser inte att följa med ner i detta inflationära träsk, får vi hoppas, även om Riskbankens senaste räntesänkning visar att de är sent på bollen (i vanlig ordning).

Summa summarum: detta är ett ramverk som ekonomer förslagsvis kan tillämpa för att analysera priser ur ett ekonomiskt-industriellt systemperspektiv. Eller, så kanske tillämpar man något finansiellt teoretiskt fluff-fluff och hoppas på att guldpriser beter sig som en “random walk”, och konsekvent låter slutsatserna bli precis lika “random”. Den som lever får se!