Fem anti-idéer för ett bättre Sverige
När en människa i sin ungdom engagerar sig i politik, sker detta ofta med en genuin önskan om att förändra världen, landet, kanske grannarna, och sig själv (vad är existensberättigandet för ett politiskt ungdomsförbund, om inte att förädla dessa spirande narcissister till fullödiga och livsfarliga politiska broilers). Ve den som ger sig, i den ideologiska politiska kampen, där en ursäkt till en motståndare är att likställa med ett socialt självmord och karriärsdöd. Bakom en fullödig politiker är ett mantra inpräntat sedan barnsben: “Framåt, kamrater, låt våra idéer segra i kampen om landets själ! TILL KAMP!”
1. Projicera mera
Människan är en varelse som projicerar sina egna känslor på sin omgivning. Detta kallas för projektion. Vi överför helt enkelt våra obehagskänslor på omgivningen, istället för att sansat ta ansvar för dem själva, där det sistnämnda är det mogna och föredragna sättet att agera ur ett civilisatoriskt perspektiv. Enligt denna anti-idé bör en medborgare helt enkelt skylla ifrån sig, och inte ta ansvar för sina handlingar. Har du en jobbig dag på jobbet? Då är det inte ditt fel, utan chefens! Om du istället är en chef, då är det alltså din underordnade som är upphovet till din problem. Skäll ut vederbörande efter konstens alla regler, gärna med starka invektiv! Alla obehagskänslor, enligt denna anti-idé, kommer från någon annanstans än oss själva och vår egen historia.
2. Omvänd projicering för flera
Omvänd projicering är fallet när en individ tar ansvar för, och internaliserar, någon annans oförskämdheter (till skillnad från projicering). Enligt denna anti-idé ska du alltså klandra dig själv, om någon begår en orätt som du inte har något alls, överhuvudtaget, att göra med. En lokalpolitiker som förskingrar medel ur den kommunala kassan? Det korrekta svaret här är inte att låta tjuven tjäras och därefter rullas i fjädrar, eller sättas vid stupstocken, utan helt enkelt att klandra sig själv! Denna skuld kan man rationalisera, genom att tydligt deklarera “Det var mitt fel! Jag borde ha vetat bättre, än att rösta på oppositionen i kommunalvalet. Jag tar ansvar för stölden!” Eller har du möjligen en oförskämd kollega som trakasserar dig sexuellt på jobbet? Du gissade rätt: det är ditt fel! Du skulle inte klätt dig utmanande i grova jeans, malätna second-hand pullovers och kampkängor, utan får nu ta ansvar för att du provocerade förgriparen sexuellt! Detta är vägen framåt för mental hälsa!
3. Vaccinera mera
Under Corona blev vi varse betydelsen av vaccin för vårt generella välmående, i synnerhet då vaccinen gav oss ett skäl att slippa gå till jobbet (vilket var väldigt skönt. Äntligen behöver vi inte låtsas att ett modernt jobb verkligen är ett arbete. Vem läser alla dessa nonsensrapporter? Ingen av betydelse!). Anti-vaxxare är emellertid de människor som har saboterat allt, för alla, och som borde förslavas i all evighet. Detta kan vi svenskar inte göra som humanitär stormakt (det går inte att komma undan med någonting i dessa dagar, på social medier. Tyvärr!) Alltså, enligt denna anti-idé behöver vi vaccinera mera, gärna anti-vaxxare, och gärna mot flera åkommor, helst samtidigt. Känner du att du har en dålig dag på jobbet? Ta ett vaccin, så blir det bättre! Inte tillräckligt med pengar på kontot? Ta ett vaccin! En svag känsla av att flickvännen, eller makan, har någon annan på gång? Jo, du gissade korrekt: ta ett vaccin! (Konfrontera henne inte, för h-e, utan ligg lågt.) Om du mot förmodan skulle ha svårt att stiga upp ur sängen en morgon, smådeprimerad på grund av allt ovan? Vet du vad, ta flera vaccin, på en gång!! Det borgar för ett riktigt lyckligt liv, och ett gott samhälle!
4. Mera våld i skolan
Svenska ungdomar är stöpta i våld. Spelar man inte Counter Strike sedan barnsben, där konsten att mörda en kompis med ett “head-shot” förädlas till fulländning, är man inte att anse som riktigt normal. Vi ser att dödligt våld, helt följdriktigt, i allmänna skolor ökar, där till och med lärare numera blir mördade av elever i Sverige. Alltså, enligt denna anti-idé behöver vi premiera mer våld, inte mindre, i skolan. Ser du några elever som står och smågrälar i en korridor? Dra till dem med en rak höger och avsluta argumentationen på plats, det gör saken genast bättre! En lärare som får stryk, eller hotas till livet? Ge dig in i kampen, gärna med tillhyggen, och ge den där läraren en läxa som den sent ska glömma! Ett smågräl bland ungdomarna vid en trappa? Agera snabbt, och kasta dem nedför trappan, då har du gjort samhället en insats! Enligt denna anti-idé kommer det svenska utbildningsväsendet att bli bättre, och våra elever mer harmoniska, och vi värnar Sveriges framtid! Om vi gör det helt rätt, kan vi till och med eliminera empati totalt, och förvalta Stalins visdomsord i god socialistisk ton: ingen människa, inget problem.
5. Ljug mer
I Sverige finns en gammal kristen föreställning om att man ska tala sanning. Detta är alltså ett budord, och har präglat mycket av statsförvaltningen samt ordinärt leverne för vanliga svenskar. Sanningen är god, och kärleken gläds med sanningen! Trots detta budord ser vi att det ljugs som aldrig förr (den största lögnen måste ju ändå vara hur en potentiell partner framställer sig på en websida för singlar? Slutsatsen blir ju att jag måste lära mig vilka foto-filter som jag ser bäst ut i). Numera har staten en värdegrund (Statskontoret) där man har ersatt denna princip med någon slags objektivitetsprincip, vilket gör det enklare att implementera denna anti-idé. Alltså, enligt denna anti-idé behöver vi ljuga mer! Om du väger 40 kilo för mycket, har kolestrolproblem och gikt, svara då “nej” på läkarns fråga om du äter pizza, läsk och lösgodis hela veckan lång. Om du är läkare, säg då till din något vilsne patient “Du behöver mer vaccin, för jag tror att din flickvän stöter på mig på Tinder!” Om någon frågar dig vad du tycker om kineser, araber eller ryssar, ska du svara “absolut trevliga” (och medge för guds skull inte att du inte har träffat några de senaste 10 åren, och egentligen inte vet. Och nej, jag är inte rasist, för man behöver inte tycka om alla raser av en annan hudfärg som post-modernistisk feminist. Dessutom finns det ingen skillnad på människor alls, inte i termer av religion, kön, ras, intelligens, kultur, åsikter eller matpreferenser. Detta vet alla!). Denna anti-idé kommer alltså att göra samhället mer tolerant, humant och sanningsfrämjande!
Detta är de fem anti-idéer som jag på rak arm tycker att vi, och alla medborgare i Sverige, kan börja implementera omedelbart, i vardagligt leverne, så snart vi stänger ned webläsaren och gör oss redo för att ta oss an verkligheten utanför dörren. Det ska bli intressant att se vad utfallet blir!
Om detta är rätt väg framåt, hur kommer det sig då att det står så illa till med Sverige, som det faktiskt gör idag? Jag tror att det är på grund av att vi har inte förstått en fundamental egenskap i det enorma förbättringsarbete, som är politikens huvudsak. När vi alla kämpar om att göra livet bättre, på våra alldeles speciella, individuella och högmodiga sätt, då realiseras inte idéerna med respektive full potential. För att använda en liknelse: det är som om att alla klättrar mot samma topp, på samma berg, och vid åsynen av en konkurrent som närmar sig toppen, tar till alla medel för att hindra denna att komma före en själv, i rädsla om att det helt enkelt inte blir lika bra om motståndaren når toppen först. Huruvida vi klättrar upp för rätt berg (eller om det ens är ett berg, till skillnad från en sophög), eller om vi klättrar på rätt sätt, är inget som reflekteras över i den allmänna debatten.
Därför vill jag slå ett slag för anti-idén! Om vi nu har så svårt implementera de bästa idéerna så som de borde ha implementerats, kan vi då fara bättre som samhälle om vi försöker implementera anti-idéerna? Jag tror det! (Min favorit är kommentaren “Kommunismen implementerades aldrig i Sovjet, så som Karl Marx menade.” när vederbörande blir upplyst om att Bolsjevikerna mördade miljontals ryssar, i tidernas kanske största folkmord! Nä, säger du det? Verkligen? Hmm..) Alltså, här kommer fem anti-idéer för ett bättre Sverige.
1. Projicera mera
Människan är en varelse som projicerar sina egna känslor på sin omgivning. Detta kallas för projektion. Vi överför helt enkelt våra obehagskänslor på omgivningen, istället för att sansat ta ansvar för dem själva, där det sistnämnda är det mogna och föredragna sättet att agera ur ett civilisatoriskt perspektiv. Enligt denna anti-idé bör en medborgare helt enkelt skylla ifrån sig, och inte ta ansvar för sina handlingar. Har du en jobbig dag på jobbet? Då är det inte ditt fel, utan chefens! Om du istället är en chef, då är det alltså din underordnade som är upphovet till din problem. Skäll ut vederbörande efter konstens alla regler, gärna med starka invektiv! Alla obehagskänslor, enligt denna anti-idé, kommer från någon annanstans än oss själva och vår egen historia.
2. Omvänd projicering för flera
Omvänd projicering är fallet när en individ tar ansvar för, och internaliserar, någon annans oförskämdheter (till skillnad från projicering). Enligt denna anti-idé ska du alltså klandra dig själv, om någon begår en orätt som du inte har något alls, överhuvudtaget, att göra med. En lokalpolitiker som förskingrar medel ur den kommunala kassan? Det korrekta svaret här är inte att låta tjuven tjäras och därefter rullas i fjädrar, eller sättas vid stupstocken, utan helt enkelt att klandra sig själv! Denna skuld kan man rationalisera, genom att tydligt deklarera “Det var mitt fel! Jag borde ha vetat bättre, än att rösta på oppositionen i kommunalvalet. Jag tar ansvar för stölden!” Eller har du möjligen en oförskämd kollega som trakasserar dig sexuellt på jobbet? Du gissade rätt: det är ditt fel! Du skulle inte klätt dig utmanande i grova jeans, malätna second-hand pullovers och kampkängor, utan får nu ta ansvar för att du provocerade förgriparen sexuellt! Detta är vägen framåt för mental hälsa!
3. Vaccinera mera
Under Corona blev vi varse betydelsen av vaccin för vårt generella välmående, i synnerhet då vaccinen gav oss ett skäl att slippa gå till jobbet (vilket var väldigt skönt. Äntligen behöver vi inte låtsas att ett modernt jobb verkligen är ett arbete. Vem läser alla dessa nonsensrapporter? Ingen av betydelse!). Anti-vaxxare är emellertid de människor som har saboterat allt, för alla, och som borde förslavas i all evighet. Detta kan vi svenskar inte göra som humanitär stormakt (det går inte att komma undan med någonting i dessa dagar, på social medier. Tyvärr!) Alltså, enligt denna anti-idé behöver vi vaccinera mera, gärna anti-vaxxare, och gärna mot flera åkommor, helst samtidigt. Känner du att du har en dålig dag på jobbet? Ta ett vaccin, så blir det bättre! Inte tillräckligt med pengar på kontot? Ta ett vaccin! En svag känsla av att flickvännen, eller makan, har någon annan på gång? Jo, du gissade korrekt: ta ett vaccin! (Konfrontera henne inte, för h-e, utan ligg lågt.) Om du mot förmodan skulle ha svårt att stiga upp ur sängen en morgon, smådeprimerad på grund av allt ovan? Vet du vad, ta flera vaccin, på en gång!! Det borgar för ett riktigt lyckligt liv, och ett gott samhälle!
4. Mera våld i skolan
Svenska ungdomar är stöpta i våld. Spelar man inte Counter Strike sedan barnsben, där konsten att mörda en kompis med ett “head-shot” förädlas till fulländning, är man inte att anse som riktigt normal. Vi ser att dödligt våld, helt följdriktigt, i allmänna skolor ökar, där till och med lärare numera blir mördade av elever i Sverige. Alltså, enligt denna anti-idé behöver vi premiera mer våld, inte mindre, i skolan. Ser du några elever som står och smågrälar i en korridor? Dra till dem med en rak höger och avsluta argumentationen på plats, det gör saken genast bättre! En lärare som får stryk, eller hotas till livet? Ge dig in i kampen, gärna med tillhyggen, och ge den där läraren en läxa som den sent ska glömma! Ett smågräl bland ungdomarna vid en trappa? Agera snabbt, och kasta dem nedför trappan, då har du gjort samhället en insats! Enligt denna anti-idé kommer det svenska utbildningsväsendet att bli bättre, och våra elever mer harmoniska, och vi värnar Sveriges framtid! Om vi gör det helt rätt, kan vi till och med eliminera empati totalt, och förvalta Stalins visdomsord i god socialistisk ton: ingen människa, inget problem.
5. Ljug mer
I Sverige finns en gammal kristen föreställning om att man ska tala sanning. Detta är alltså ett budord, och har präglat mycket av statsförvaltningen samt ordinärt leverne för vanliga svenskar. Sanningen är god, och kärleken gläds med sanningen! Trots detta budord ser vi att det ljugs som aldrig förr (den största lögnen måste ju ändå vara hur en potentiell partner framställer sig på en websida för singlar? Slutsatsen blir ju att jag måste lära mig vilka foto-filter som jag ser bäst ut i). Numera har staten en värdegrund (Statskontoret) där man har ersatt denna princip med någon slags objektivitetsprincip, vilket gör det enklare att implementera denna anti-idé. Alltså, enligt denna anti-idé behöver vi ljuga mer! Om du väger 40 kilo för mycket, har kolestrolproblem och gikt, svara då “nej” på läkarns fråga om du äter pizza, läsk och lösgodis hela veckan lång. Om du är läkare, säg då till din något vilsne patient “Du behöver mer vaccin, för jag tror att din flickvän stöter på mig på Tinder!” Om någon frågar dig vad du tycker om kineser, araber eller ryssar, ska du svara “absolut trevliga” (och medge för guds skull inte att du inte har träffat några de senaste 10 åren, och egentligen inte vet. Och nej, jag är inte rasist, för man behöver inte tycka om alla raser av en annan hudfärg som post-modernistisk feminist. Dessutom finns det ingen skillnad på människor alls, inte i termer av religion, kön, ras, intelligens, kultur, åsikter eller matpreferenser. Detta vet alla!). Denna anti-idé kommer alltså att göra samhället mer tolerant, humant och sanningsfrämjande!
Detta är de fem anti-idéer som jag på rak arm tycker att vi, och alla medborgare i Sverige, kan börja implementera omedelbart, i vardagligt leverne, så snart vi stänger ned webläsaren och gör oss redo för att ta oss an verkligheten utanför dörren. Det ska bli intressant att se vad utfallet blir!
Kommentarer
Skicka en kommentar