Guldpriset och teknisk analys

Teknisk analys är en färdighet som professionella handlare, nära finansiella marknader, arbetar upp över åren, och vars utövande är något av en konst. Man behöver ha studerat en hel del tidsserier för att känna igen mönster i dessa, som senare kan ligga till grund för bedömningar av hur priset på en vara antingen kan tänkas öka eller minska. Därför vill jag visa, med ganska enkla medel, hur en sådan analys kan gå till.

Guld är en monetär metall som aldrig slutar fascinera mänskan, och priserna är hämtade från Trading Economics. Metallen används som betalningsmedel i internationell handel. Guld prissätts i dollar i Väst, huvudsakligen baserat på en auktion under för respektive eftermiddag på London Metal Exchange. I Öst gäller kinesiska yuan (Shanghai Gold Exchange).

Ovan återges prisdata för guld i USD per ounce för en period på lite mer än 20 år. Jag har tagit mig friheten att klistra in två årtal, 2025 och 2030, nere till höger längs med x-axeln i diagrammet. Det har skett ganska godtyckligt.

I regel är det inte svårt att identifiera en marknad som befinner sig på uppgång (eller nedgång), vilket jag visar med den röda pilen i diagrammet ovan. Dessa typer av marknadsregimer kan pågå i flera år, som exempelvis från år 2000 (även känt i finanskretsar som Browns Bottom, då den engelska premiärministern Gordon Brown, sålde av brittiskt guld till ett pris som var det lägsta på drygt två decennier) fram till 2012. Centralbanker talar ytterst sällan om guld, just för att det är en sådan oerhört viktig metall för ett lands välstånd, och därför blir priserna alltid mycket intressanta att studera, för även om ingen talar om guldet, visar priserna hur aktörer som handlar guld (inklusive centralbanker) ser på utbud och efterfrågan av denna åtråvärda metall.

I perioder infinner sig en turbulent och relativt stationär prisutveckling, som markerat i ovan diagram. Dessa segment visar på hur köparna blir färre, eller försiktigare, och säljarna blir fler. Alternativt kan man uttrycka det som att en individ som tidigare har varit köpare blir till en säljare, och väljer att realisera en del av sina vinster, dvs omsätter sitt guld till dollar i detta fall. Detta är den konventionella och intuitiva förklaringen för lekmän. Om man studerar finansiella system vet man också att detta kan åstadkommas genom att förbjuda dollar att kanaliseras in i guldmarknaden, eller helt enkelt genom manipulation, så som exempelvis JP Morgan blev dömda för (Reuters).

Dessa perioder, där priset prövar ett osynligt tak, är alltid intressanta för de brukar associeras med en åtföljande distinkt prisutveckling åt något håll. Kanske går de upp, eller ned, eller fortsätter åt sidan. Fortfarande har man för lite information i sin besittning för att egentligen kunna uttala sig om en trolig prisutveckling, men det osynliga taket är signal på att något kommer att ske, då aktörer positionerar om sig i marknaden. Kanske vill de använda sitt kapital i att handla andra varor under en tid, eller helt enkelt inte vara fullt så högt exponerade mot guld som de varit då priset anses högt.

Därför kan man ta hjälp av en litet tankeexperiment, som tillåter en att göra hypoteser om var rimligen höga och låga priser infinner sig i systemet av aktörer som handlar guld. Aktörerna är ofta etablerade, då det krävs kapital för att kunna handla guld, vilket innebär höga inträdesbarriärer. Guld är en metall som är oelastisk i sitt utbud, till skillnad från centralbankspengar eller betalningsmedel i en pappersmyntfot. Ett system som är oförändrat kan inte generera allt högre priser under sådan förutsättningar, om det inte vore för fallet att centralbankspengar kan skapas i allt större utsträckning. Alltså, man kan teoretiskt tänka sig en lägre gräns för var priser kan hamna i löpande handel, över tid. Ett sätt att visa på dessa är att dra en rät linje över hela perioden av intresse, och anpassa denna linje till de lägsta priser som observerats under perioden, ungefär som i diagrammet ovan. Plötsligt träder en något mer nyanserad bild fram av hur en framtida prisutveckling kan tänkas materialiseras.

Med lite fantasi kan man extrapolera dessa två olika konceptuella linjer (höga respektive låga priser), för att visuellt återge de två krafter som kämpar om guldet på de globala marknaderna. I diagrammet ovan konvergerar de bortom år 2030, men vi kan redan nu resonera om hur prisutvecklingen kommer att ske.

I regel anser man att den trend som pågått under längst tid utan att behöva justeras, vilket i detta fall är den nedre, är den som kommer att gå segrande ur konflikten mellan de två trenderna. I det här fallet innebär det högre priser. När detta sker brukar pristaket ge vika, då priserna kraftigt klättrar högre, och i denna kontext kan vi lätt finna fundamentala förklaringar till varför så lär ske. USA har rekordhöga officiella kostnader för statsskulden (Washington Post), som närmar sig en biljon dollar om året (dvs tusen miljarder). Denna blir svår att finansiera med skattemedel, och därför lär Federale Reserve "trycka pengar". Jag kommer ihåg när Bush-administrationen (tror jag att det var) klubbade ett budgetunderskott på en biljon dollar under 2008, för att stävja den finansiella krisen. Mycket kan hända på 15 år!