Högsta guldpriset någonsin. Varför då?
Guldpriset slog nytt rekord den 4 december, 2023, och detta kom inte som en nyhet för de aktörer som följer marknaderna (något jag skrev om den 27 november här). Det såg ut så här:
I akademiska kretsar har man i varje fall inte uppmuntrat en förståelse av processen* bakom dessa hopp, även om den är ganska enkel. I korthet uppstår hoppet för att en stor köpare beslutar sig för att lägga ett mycket högt bud för en viss kvantitet (som inte behöver vara stor), vilket ändrar hela uppfattningen av jämviktspriserna i marknaden. Denna tidpunkt inträffar när köpare och säljare har bedrivit handel under en längre tid, med allt mindre kvantiteter som omsätts. Till slut inträffar en punkt där ett strategiskt beslut tas av endera sida om huruvida man önskar ett högre pris (eller ej), och vad detta högre pris innebär för handel, och all relaterad verksamhet under överskådlig framtid. Som tidigare förklarats (bland annat här) är guld en monetär metall, vars referensvärde har bäring på alla centralbankers balansräkningar. Alltså, när ett sådant hopp sker är det för att starka viljor möts på de finansiella marknaderna, och någon behöver ge vika i förhållande till sina uttalade mål. Dessa transaktioner kan ha föregåtts av en längre tids förhandlingar i andra kanaler. När prissignalen ges på marknaden (och därmed blir officiell), är det en befästelse av ena sidans vilja att segra. Just denna aspekt kan vara politiskt förudmjukande, varför det mycket sällan talas om dessa saker i politiken eller media. Tystnaden är "segrarens" sätt att visa nåd inför en förlorare som därmed inte också tvingas att tappa ansiktet, vilket är klokt om man vill fortsätta att upprätthålla en relation över tid.
Dessa radikala hopp i priser är inte unika för guldmarknaden. Oljemarknaden är en annan marknad där de förekommer relativt frekvent. Under de senaste 20 åren har det sett ut så här:
Notera att ett hopp i denna kontext innebär att priset kan “hoppa ned” från en högre jämviktsnivå till en lägre. Om man funderar ett slag på priserna, kring år 2014/2015 i kölvattnet av Majdan-revolutionen och Rysslands annektering av Krimea, som gick från en jämviktsnivå kring 100 USD per fat till en halverad jämviktsnivå kring 50 USD per fat, inser man att en sådan snabb förändring är inte ett resultat av teknologiska genombrott, utan snarare en konsekvens av nya politiska arrangemang. Dessa arrangemang reflekteras sällan på balansräkningar i realtid, för att de har långtgående konsekvenser för maktrelationer. Till sin hjälp har stater redovisningsbyråer som assisterar i “mörkläggningen”, även om det finns gränser för hur långt manipulationen socialt kan tillåtas fortgå (det kan inte fortgå för länge, att döma av Enron (Wikipedia), Greensill (Wikipedia) eller WireCard, (Wikipedia)).
Man kan tänka sig att ett lägre oljepris gynnade oljeimporterande länder (möjligen USA och Kina), och att oljeexporterande länder erfor sämre handelsvillkor till följd. En enkel kvot i dessa sammanhang, (förslagsvis den Ekeblomska realpolitiska energikvoten, i korrekt upphovsrättslig tradition och helt överensstämmande med denna tidsandas vansinniga självförhärligande) där exportpriser för olja dividerat med importpriser för guld, kan ge information om hur mycket oljeexporterande länder erhåller i termer av guld från oljeimporterande länder. Bägge varor handlas på globala marknader, och oljeexporterande länder har en tendens att lida av den Holländska sjukan (Wikipedia), vilket gör att de tenderar inte att exportera högteknologiska varor. Deras enda sätt att värna värdet av deras exportvara är att erhålla betalning i en annan värdefull vara, såsom guld. Det kan se ut så här:
Ovan har jag skrivit in några (ö)kända händelser i makroekonomiska sammanhang längs med den horisontella tidslinjen, för att sätta hoppen i en lämplig kontext. Till exempel blir Bretton Woods monetära kollaps år 1971 tydlig, då det finns två helt olika prisregimer före och efter denna händelse. Plaza-överenskommelsen år 1985 (Wikipedia) får en något annorlunda innebörd, då den i själva verket bidrog till att främja oljeexporterande länders reala inkomster (apropå real måtts innebörd, läs gärna detta inlägg). Denna typ av realpolitisk diskussion återges inte vanligen i en västerländsk tolkning av historia, för den ändrar som sagt maktrelationerna till att, i detta fall, belysa hur viktig oljan egentligen är för Västs välstånd. Händelserna tolkas i princip aldrig i en kontext av krig om resurser, vilket de naturligtvis behöver göras om man ska förstå dem. Denna högre kvot står sig nästan hela vägen fram till år 2000 fram till "Browns Bottom" (Wikipedia), då engelsmännen klokt valde att säkra en större mängd olja i utbyte mot billigt guld (kanske var det till och med priset för att England skulle få invadera Irak, om man gillar att tänka i realpolitiska konspirationer). Från år 2014 och framåt syns att olja blir allt dyrare i termer av guld, vilket oljeberoende länder således behöver införskaffa alltmer av, för att kunna få tag på detta åtråvärda energislag, något som i Asien blev publikt år 2017 (vilket jag skrivit om här).
Källa: Trading Economics
I akademiska kretsar har man i varje fall inte uppmuntrat en förståelse av processen* bakom dessa hopp, även om den är ganska enkel. I korthet uppstår hoppet för att en stor köpare beslutar sig för att lägga ett mycket högt bud för en viss kvantitet (som inte behöver vara stor), vilket ändrar hela uppfattningen av jämviktspriserna i marknaden. Denna tidpunkt inträffar när köpare och säljare har bedrivit handel under en längre tid, med allt mindre kvantiteter som omsätts. Till slut inträffar en punkt där ett strategiskt beslut tas av endera sida om huruvida man önskar ett högre pris (eller ej), och vad detta högre pris innebär för handel, och all relaterad verksamhet under överskådlig framtid. Som tidigare förklarats (bland annat här) är guld en monetär metall, vars referensvärde har bäring på alla centralbankers balansräkningar. Alltså, när ett sådant hopp sker är det för att starka viljor möts på de finansiella marknaderna, och någon behöver ge vika i förhållande till sina uttalade mål. Dessa transaktioner kan ha föregåtts av en längre tids förhandlingar i andra kanaler. När prissignalen ges på marknaden (och därmed blir officiell), är det en befästelse av ena sidans vilja att segra. Just denna aspekt kan vara politiskt förudmjukande, varför det mycket sällan talas om dessa saker i politiken eller media. Tystnaden är "segrarens" sätt att visa nåd inför en förlorare som därmed inte också tvingas att tappa ansiktet, vilket är klokt om man vill fortsätta att upprätthålla en relation över tid.
Dessa radikala hopp i priser är inte unika för guldmarknaden. Oljemarknaden är en annan marknad där de förekommer relativt frekvent. Under de senaste 20 åren har det sett ut så här:
Källa: Trading Economics, https://tradingeconomics.com/commodity/gold
Notera att ett hopp i denna kontext innebär att priset kan “hoppa ned” från en högre jämviktsnivå till en lägre. Om man funderar ett slag på priserna, kring år 2014/2015 i kölvattnet av Majdan-revolutionen och Rysslands annektering av Krimea, som gick från en jämviktsnivå kring 100 USD per fat till en halverad jämviktsnivå kring 50 USD per fat, inser man att en sådan snabb förändring är inte ett resultat av teknologiska genombrott, utan snarare en konsekvens av nya politiska arrangemang. Dessa arrangemang reflekteras sällan på balansräkningar i realtid, för att de har långtgående konsekvenser för maktrelationer. Till sin hjälp har stater redovisningsbyråer som assisterar i “mörkläggningen”, även om det finns gränser för hur långt manipulationen socialt kan tillåtas fortgå (det kan inte fortgå för länge, att döma av Enron (Wikipedia), Greensill (Wikipedia) eller WireCard, (Wikipedia)).
Man kan tänka sig att ett lägre oljepris gynnade oljeimporterande länder (möjligen USA och Kina), och att oljeexporterande länder erfor sämre handelsvillkor till följd. En enkel kvot i dessa sammanhang, (förslagsvis den Ekeblomska realpolitiska energikvoten, i korrekt upphovsrättslig tradition och helt överensstämmande med denna tidsandas vansinniga självförhärligande) där exportpriser för olja dividerat med importpriser för guld, kan ge information om hur mycket oljeexporterande länder erhåller i termer av guld från oljeimporterande länder. Bägge varor handlas på globala marknader, och oljeexporterande länder har en tendens att lida av den Holländska sjukan (Wikipedia), vilket gör att de tenderar inte att exportera högteknologiska varor. Deras enda sätt att värna värdet av deras exportvara är att erhålla betalning i en annan värdefull vara, såsom guld. Det kan se ut så här:
Källa: Egna beräkningar.
Ovan har jag skrivit in några (ö)kända händelser i makroekonomiska sammanhang längs med den horisontella tidslinjen, för att sätta hoppen i en lämplig kontext. Till exempel blir Bretton Woods monetära kollaps år 1971 tydlig, då det finns två helt olika prisregimer före och efter denna händelse. Plaza-överenskommelsen år 1985 (Wikipedia) får en något annorlunda innebörd, då den i själva verket bidrog till att främja oljeexporterande länders reala inkomster (apropå real måtts innebörd, läs gärna detta inlägg). Denna typ av realpolitisk diskussion återges inte vanligen i en västerländsk tolkning av historia, för den ändrar som sagt maktrelationerna till att, i detta fall, belysa hur viktig oljan egentligen är för Västs välstånd. Händelserna tolkas i princip aldrig i en kontext av krig om resurser, vilket de naturligtvis behöver göras om man ska förstå dem. Denna högre kvot står sig nästan hela vägen fram till år 2000 fram till "Browns Bottom" (Wikipedia), då engelsmännen klokt valde att säkra en större mängd olja i utbyte mot billigt guld (kanske var det till och med priset för att England skulle få invadera Irak, om man gillar att tänka i realpolitiska konspirationer). Från år 2014 och framåt syns att olja blir allt dyrare i termer av guld, vilket oljeberoende länder således behöver införskaffa alltmer av, för att kunna få tag på detta åtråvärda energislag, något som i Asien blev publikt år 2017 (vilket jag skrivit om här).
Guldet är alltså det monetära ankare som gör att världsmakterna kan orientera sig i frågor som rör värdet av deras handel. Detta är en sällan diskuterad aspekt i internationell ekonomi, som blir relativt tydlig när man studerar världsmarknadspriser för viktiga råvaror. Guldet är relativt stabilt i förhållande till övriga råvaror, som olja, naturgas och virke.
*I akademin, som ofta publikt befinner sig lite för långt ifrån vad som verkligen sker i samhället, betraktas dessa vanligen ur ett perspektiv av att utgöra ett hopp i relation till en ökning i ett statistiskt mått av volatiltet, där de modelleras med hjälp av Poisson-processer (Google Scholar). Volatilitet är ett statistiskt mått på hur mycket priser ökar och minskar under en viss period.
*I akademin, som ofta publikt befinner sig lite för långt ifrån vad som verkligen sker i samhället, betraktas dessa vanligen ur ett perspektiv av att utgöra ett hopp i relation till en ökning i ett statistiskt mått av volatiltet, där de modelleras med hjälp av Poisson-processer (Google Scholar). Volatilitet är ett statistiskt mått på hur mycket priser ökar och minskar under en viss period.
Kommentarer
Skicka en kommentar