Riksrevisionen granskar Riksbanken

Lyckligtvis är det fler som funderar på Riskbankens* förehavanden än endast en liten bloggare i ett hörn av cyberuniversum. Riksrevisionens granskningsrapport (Riksrevisionen.se) konstaterat att kostnaderna för tillgångsköpen "har varit betydande". Detta är korrekt rikssvenska för att kostnaderna är helt åt skogen!

I rapporten på sid 8 kan vi läsa följande:

Vid slutet av 2021 uppgick Riksbankens värdepappersinnehav i svenska kronor till 975 miljarder kronor. De största innehaven utgjordes av statsobligationer, 422 miljarder kronor, och säkerställda obligationer (bostadsobligationer), 413 miljarder kronor.

Det finns indikationer på att dessa köp inte har varit effektiva och på att de haft negativa sidoeffekter. Tillgångsköpen har bland annat medfört att Riksbanken gjort stora förluster, vilket har bidragit till att myndighetens eget kapital blivit negativt.

Detta har som bekant resulterat i att Riksbanken nu äskar regeringen om att godkänna ett kapitaltillskott på 80 miljarder för att återställa kapitalet. Det som inte är bekant, för att det är så oerhört komprometterande, är att Riksbanken har försatt sig själv i denna situation på grund av intressekonflikter och illa definierade regelverk. Man köpte på sig diverse värdepapper och orsakade sedan, av egen kraft, förlusten. Hur detta gick till förklarar jag i detta inlägg. Därför ska också Riksbanken bli ett affärsverk under Finansdepartementet, och förlora sin självständiga ställning i regeringsformen, i min mening. Det kommer att underlätta, när väl regeringen kan samordna finanspolitiken med penningpolitiken.

*I tidigare inlägg här har jag bemött varför Riksbanken borde i själva verket benämnas Riskbanken.